STADSBYGGNAD OCH FASTIGHETSBILDNING

 

Anvisningar och källor

 

   
  Fastighetsbildning, fastighetsregister, lantmäteri  
  Generalplanering - översiktsplanering
  Kommunal mark- och exploateringsverksamhet
  Stadsplanering och bygglovgivning  
  Stadsvård
   
  Litteratur
   

 

 

Stadsplanering och bygglovgivning

1863-1874 Magistraten/stadsbyggmästaren
1875-1992 Byggnadsnämnden
1888-1889 Regleringsmyndigheten
1875-1937 Stadsingenjören
1938-1963 Stadsarkitekten
1963-1992 Planarkitekten
1993- Stadsbyggnadsnämnden

 

1863-1874 Magistraten/stadsbyggmästaren

Myndighetsutövning under magistraten, stadens egna (kommunala) åtgärder fr o m 1863 under drätselkammaren. Praktisk verksamhet under ledning av stadens stadsbyggmästare, tillsatt av SF.

18 aug 1807:
Fastställs Kungl Maj:ts Brand- och byggnadsordning för staden (Kommunala stadgar... II, sid 131).

15 mars 1862:
Kungl Maj:ts nådiga brev ang Brand- och Byggnadsordning för staden Sundsvall (Kommunala stadgar... I, sid 31).

Magistraten är byggnadsmyndighet. Rådman och stadsbyggmästare håller syn för bygget och utstakar detsamma, stadsbyggmästaren kontrollerar att bygget fortsätter enl ritningen.

SF 28 aug 1864 § 4:
Utfärdas Instruktion för stadsbyggmästaren [senare=stadsarkitekten]. Leder de byggnadsarbeten som utförs av staden och upprättar därtill hörande ritningar (Kommunala stadgar... I, sid 50)

31 juli 1867:
Kungl brev om byggnadsplatser på stadens utmark (Brev, res... no 67).

 

 

1875-1992 Byggnadsnämnden

1875-1937 Stadsingenjören

SFS 1874:25
Byggnadsstadga för rikets städer den 8 maj 1874. Inseendet över byggandet i städerna skall utövas av en särskild byggnadsnämnd och särskild byggnadsordning skall finnas. Av nämndens fem ledamöter skall en vara lagfaren och utses av magistratens bland dess ledamöter. Om det finns en stadsbyggmästare äger denne rätt att delta i nämndens överläggningar. Samma gäller stadsingenjören, om sådan finns. BN övervakar efterlevnaden av byggnadsstadgan och byggnadsordningen. Stadsplan skall finnas. De skall prövas av SF och underställas Kungl Maj:t, dvs regeringen. Mindre ändringar behöver bara underställas Kungl Maj:ts befallningshavande. Stadsplanen skall läggas ut på karta med vidhängande beskrivning. Om stadsplanen innefattar viss tomtindelning skall denna likaså underställas Kungl Maj:t.

Övriga tomtindelningar beslutas av BN och underställs Kungl Maj:ts befallningshavande. Över varje tomt skall finnas tomtkarta som förvaras i BN:s arkiv.

SF 5 mars 1875 § 5:
Byggnadsordning antas vari stadgas att byggnadsnämnd skall finnas. Fastställs av KB 4 juni 1875 (Brev, res.. no 66, Ödlund no 12). Omnämnes: stadsbyggmästaren, stadsingenjören, sekreteraren. Staden indelades i fyra distrikt, vart och ett under överinseende av en förman, som var en av nämndens ledamöter. Förmannen skall tillse att bygget sker på rätt plats och fullföljes enligt ritning. Stadsingenjören eller stadsbyggmästaren [=stadsarkitekten] skall tillsammans med förmannen besiktiga tomter och byggnadsarbeten.

Stadsingenjören tillsätts av SF men dugligheten prövas av BN.

Stadsingenjören dessutom: 1) yttra sig i allt som rör stadens planläggning och i synnerhet i ärenden enl 39 § byggnadsstadgan (som gäller den rätta gränslinjen mellan "byggnadslinien" och "gatan eller den allmänna byggnaden") och 41 § samma stadga (som gäller byggnadens och tomtens höjd i förhållande till gata och avlopp); samt 2) utplacera den färdiga byggnaden på stadskarta som visar tomter och byggnader.

Stadsbyggmästaren [senare: stadsarkitekten] tillsätts av SF men dugligheten prövas av BN. Stadsbyggmästaren [=stadsarkitekten] dessutom: ritningsgranskning, bygginspektion vid olika etapper av bygget.

SF 31 jan 1878 § 5:
Svante af Sandeberg, vald av magistraten, utses till ordförande i byggnadsnämnden.

5 april 1882:
KB:s resolution om förbud mot utstående skyltar (Brev, res... no 43).

Upp

SF 15 dec 1884 § 7:
Remiss till BN av förslag till sammanslagning av stadsbyggmästare- och stadsingenjörsbefattningarna.

SF 15 april 1886 § 19:
Stadsbyggmästaren i Härnösand Per Johan Appelberg tillsätts som stadsarkitekt för en tid av fem år. Anledningen till att tjänsten ej permanentas är att man diskuterar en eventuell sammanslagning med stadsingenjörstjänsten.

SF 15 maj 1888 § 3:
BN:s förslag till instruktion för stadsingenjören godkänns, att tillämpas fr o m 1 juli 1888. Skall 1) Handha och förvara stadens plankartor, gatuprofiler, avvägningsinstrument m m, 2) yttra sig i allt som rör stadens planläggning och 3) Utmärka färdig byggnad på karta.

SF 4 juli 1888 § 1:
Beslut om tillsättande av regleringskommitté för reglering av den stadsdel som ödelades i 1888 års brand.

SF 26 jan 1889 § 2:
Godkänns regleringskommitténs förslag till SF:s skrivelse till Kungl Maj:t med ansökan om fastställelse av det beslut ang regleringen som fattades av SF 15 jan 1889 § 15.

1889

Instruktion för stadsarkitekten:

1) Ritningsgranskning 2) besiktningar tillsammans med förman

[Källa: Kommunala handlingar, tryckta 1888-1892]

31 maj 1889:
Kungl brev ang fastställelse av ny regleringsplan för staden (Brev, res... no 68).

31 jan 1890:
Kungl brev om regleringskartan (Brev, res... no 69).

31 jan 1890:
Kungl brev om kartan över magasinstomterna (Brev, res... no 69).

12 sep 1890:
Kungl brev om ändring i stadsplanen (Brev, res... no 70).

SF 12 nov 1892 § 3:
Fastställs "förnyad" instruktion för stadsarkitekten (Ödlund no 15). Upphäver 1864 års instruktion för stadsbyggmästaren; Kallades även i reglementet för DK 1871 "stadsbyggmästare". Sedan 1886 upprätthållen av Appelberg. Till en början ej en fast befattning. Hans huvuduppgift är att utföra ritningsgranskning, tillse att bygget svarar mot ritning och gällande bestämmelser samt, gemensamt med distriktsförman, göra byggbesiktning. Herr Bystedt yrkar i SF ett tillägg till instruktionen om att "i bemälte tjänstemans åligganden jemväl borde inrymmas serskilt den bestämmelsen, dels att noga vaka öfver att taklister och takprydnader egde en säker konstruktion och vore eller blefve på ett betryggande sätt fästade, hvarjemte desamma skulle af honom hvart annat eller hvart tredje år afsynas.." vilket accepteras av SF.

SF 15 jan 1900 § 10:
Efter förslag av BN döps Sundsvalls olika stadsdelar.

30 april 1901:
KB:s resolution med Instruktion för stadsingenjören i Sundsvall (Ödlund no 13). Tillsätts av SF men lyder närmast under BN.

1) Lantmäteriexamen eller tekn högskola, 2) Övervaka att stadsplanen följes, 3) Upprätta tomtkarta, 4) Staka ut, 5) Yttra sig till BN, DK och BU om ändringar och tillägg till stadsplanen samt "friköp och lösen af fri tomt, köp eller försäljning af mark för stadens räkning, tomtens styckning eller sammanslagning", 6) Arkivvård

SF 15 feb 1906 § 5:
Förslag om att förvärva de "vanprydande och fallfärdiga trämagasinen" på Norrmalm för att riva dessa. Till DK för yttrande.

SFS 1907: 67
Lag ang stadsplan och tomtindelning. 1875 års byggnadsstadga krävde stadsplaner, men stadgan var av administrativ art och kunde inte göras rättsligt gällande gentemot markägarens civilrättsliga krav på att få förfoga över sin mark. Markägaren kunde bygga hus på mark som enligt stadsplan var avsedd för gata om han hann före expropriationen. Enligt 1907 års lag kunde Kungl Maj:t inte längre upphäva eller ändra av SF antagna stadsplaner. Stadsplaneväsendet fick genom 1907 års lag ett civilrättsligt skydd som gällde till 1931, men lagen ersattes redan 1917 av lagen om fastighetsbildning i stad. (Hundra år med kommunalförfattningarna 1862-1962 sid 214 ff)

SF 15 feb 1909 § 27:
Reglering av område söder om Bergsgatan.

SF 15 mars 1909 § 35,5:
Ändring av stadsplanen.

Upp

SF 15 okt 1909 § 165:
Ang reglering av bebyggelse utanför stadsplanen. SF antar BN:s förslag till föreskrifter, som bl a innefattar att byggnadslov skall krävas även här, och beslutar söka fastställelse hos Kungl Maj:t.

SF 14 mars 1911 § 53:
Det förekommer byggverksamhet på oreglerat område, särskilt på Östermalm där ägaren till en större vret och beteshage styckar upp och säljer byggnadstomter till mindre bemedlade. Staden saknar möjligheter att reglera denna byggnadsverksamhet. Hr Davidsson föreslår att staden reducerar denna verksamhet genom att själv på billiga villkor upplåter tomter på oreglerat område åt mindre bemedlade. Till DK.

SF 28 dec 1912 § 267:
SF beslutar ge DK i uppdrag att inventera det kommande behovet av nybyggnationer och tillbyggnad av befintliga byggnader inom staden.

SF 17 nov 1913 § 238:
DK redovisar byggbehov under kommande fem år. Omfattar byggen för skattemedel för 369 367 kr och för lånade medel för 1 082 000 kr. Utredningen (bil 237) läggs till handlingarna.

SF 17 dec 1913 § 261:
Fastställs stadsplan för område söder om Bergsgatan.

SF 15 april 1914 § 84:
SF antar "Föreskrifter att tillämpas med afseende å byggnadsverksamheten utanför den gällande stadsplanen i Sundsvall." Till KB för fastställelse.

SF 21 sep 1914 § 196:
Fastställs en finansieringsplan (fonderingsplan) för ovanstående byggbehov.

SF 19 dec 1914 § 276 bil 253:
Anmäls att Kungl Maj:t har fastställt särskilda föreskrifter för byggnadsverksamhet utanför stadsplanelagt område. Innefattar hela utomplansområdet med undantag av Sidsjö och Böle byar samt Igeltjernstorpet och innebär, att ingen byggnad får uppföras utan byggnadslov.

SFS 1917:269:
Lag ang fastighetsbildning i stad ersätter 1907 års stadsplanelag.

SF 1920:
Beslut ang omreglering av Södermalm, Östermalm och Norrmalm.

SF 18 juni 1920 § 185:
SF beslutar tillsätta en Stadsplanekommitté för behandling av alla stadsplaneärenden som tillkommer SF.

SF 20 sep 1921 § 247:
Antas regleringsplan för området öster om Tivoli.

DK 19 okt 1921:
Köpekontrakt avseende Mons Trävaru AB fastigheter i Vapelskogen (DK:s ämnesordnade handl).

SF 16 okt 1922 § 229:
Antas stadsplan för den s k Sidsjöstaden och östra delen av Östermalm.

SF 15 mars 1924 § 55:
SF beslutar om den mark som ingick i Mons egendom: området norr om landsvägen och delar av Kv Brädgården och Rosenborg ställs under hamnstyrelsens förvaltning, övrigt säljs ut som tomter.

SF 15 feb 1927 § 19:
Antas förslag till stadsplan för området mellan Sidsjöbäcken och Grevensbäcken, söder om SJ.

SF 15 feb 1927 § 35:
Föreslår DK en ny bro över Selångerån som ersättning för den som raserades 1919. Livlig debatt varunder herr Lundström uttalade att man "finge söka efter ett samhälle, där broarna låge så tätt som här." Problemet är att även träbroarna Storbron och Widesbron snart måste ombyggas; ej heller Tivolibron var "något glädjeämne". SF beslutar att uppföra ny bro på den raserade brons ställe och att ge DK i uppdrag att utreda brofrågorna i allmänhet.

SF 20 juni 1927 § 159:
SF ändrar sig. Bron skall byggas i sträckningen mellan Torg- och Malmskillnadsgatorna.

SFS 1931:364:
Ny byggnadsstadga ersätter 1874 års byggnadsstadga. BN skall svara för stadsplan, stomplan, utomplansbestämmelser och tomtindelningar samt låta upprätta karta över staden. BN skall ha tillsyn över fastighetsbildning och mätningsväsen och därvid övervaka att gällande planer ej motverkas. En av ledamöterna i BN skall utses av magistraten.

Stadsarkitekt och stadsingenjör skall vara tillstädes vid nämndens sammanträden. Nyhet: historiskt och estetiskt värdefulla byggnader och stadsbilder skall skyddas och bevaras, fasta fornlämningar skall bevaras. Stomplaner utanför stadsplanelagt område.

SFS 1931:142
Ny stadsplanelag ersätter delar av 1917 års fastighetsbildningslag.

SF 18 maj 1933 § 103:
Ang ordnandet av kv Hedern.

SF 21 dec 1933 § 264:
SF fastställer ny byggnadsordning för staden i enlighet med 1931 års byggnadsstadga.

SF 16 nov 1934 § 208:
SF beslutar anvisa 255 000 kr för ombyggnad av Storbron, under förutsättning av 75% i statsbidrag, samt uppdrar åt DK att utreda stadens brofrågor.

SF 16 april 1937 § 97:
Anslås 300 000 till ombyggnad av Västra bron under förutsättning att 75% erhålls i statsbidrag.

SF 16 nov 1937 § 283:
Beslutar SF anslå 300 000 kr till ombyggnad av bron.

SF 21 dec 1937 § 325:
Fastställs ny instruktion för stadsarkitekten. 1) Främja ett sunt byggnadsväsende 2) Föreslå ändring av stadsplan och andra planläggningsåtgärder 3) Upprätta förslag till stadsplaner, stomplaner och utomplansbestämmelser 4) Ritningskontroll, 5) Byggkontroll

Upp

 

1938-1963 Stadsarkitekten

SF 20 maj 1938 § 136:
Anslås 80 000 kr till ombyggnad av Storbron.

SF 20 dec 1938:
Stadsplanekommittén upplöses.

SF 17 mars 1939 § 61:
SF utse beslutar utse representanter vid gemensam överläggning mellan representanter för Sundsvalls, Sköns, Skönsbergs mcp:s och Skönsmons mcp:s byggnadsnämnder.

SF 1939:
Stadsarkitektkontor omnämns första gången.

SF 21 feb 1941 § 44:
Beslut om inköp av det s k Heffners-området och Fläsian från SCA. Heffners-området avser den del av Heffners område som ligger inom staden; den enda del av hamnen som ej tillhör staden. Fläsian ligger i Skönsmon. Bifall.

SF 20 nov 1942 § 274:
Antas ordning för adress-, nummer- och gatunamnsskyltar.

SF 18 maj 1945 § 161:
Inrättas ett stadsingenjörskontor. Bakgrunden är att man velat uppdela befattningen som byggnadschef vid BK:s byggnadskontor i en byggnadschefs- och en byråingenjörsbefattning. BU och förvaltningsutredningen går ett steg längre. Kontoret skall ha mätningstekniker, rit- och skrivbiträde samt stadsingenjör. SF bifaller.

SF 21 sep 1945 § 261:
KB har fastställt instruktion för stadsingenjörskontoret. Stadsingenjörskontoret är underställt byggnadsnämnden. Stadsingenjören skall vara stadens mätningsman och fastighetsregisterförare, göra tomtindelningar, upprätta kartor och göra fastighetsrättsliga utredningar.

SF 15 mars 1946 § 107:
Tillsätts en kommitté för uppgörande av förslag till kvarters-, park- och gatunamn. Sammanslås 16 jan 1948 med stadsparksnämnden.

SFS 1947:385:
Ny byggnadslag som ersätter 1931 års lagstiftning.

SFS 1947:390
Ny byggnadsstadga. BN skall ombesörja generalplan samt tillse att de olika planerna anpassas till regionplan, i samband med fastställelse av sådan. Magistraten utser en av de fem ledamöterna i BN (som 1874). BN "skall till sitt biträde hava stadsarkitekt" med examen från teknisk högskolas avdelning för arkitektur. Stadsarkitekt skall vara tillstädes på BN:s sammanträden. "Vad nu sagts gälle ock i stadens tjänst anställd stadsingenjör, mätningsman... eller annan tjänsteman" [identiskt med 1931 års stadga frånsett att denna ej nämner några kvalifikationskrav; i 1874 års stadga markeras ingen skillnad mellan arkitekt och ingenjör]. Generalplan och stadsplan får endast upprättas av tjänsteman med examen från teknisk högskolas avdelning för arkitektur eller lantmäteriexamen [dvs stadsark el stadsing]. Grundkarta med tillhörande förteckning över fastighetsägare m m samt tomtkarta skall upprättas av mätningsman eller registerförare (grundkartan finns även i tidigare stadgor som "karta").

SF 19 dec 1947 §
Instruktion för stadsingenjörskontoret. Stadsingenjören skall vara stadens mätningsman och i den egenskapen utföra förrättningar enligt lag, vara fastighetsregisterförare i staden om han därtill förordnas och övervaka och utföra arbeten enligt KK 1936:367 ang mätningsväsendet och fastighetsregisterväsendet i rikets städer. Vidare: förslag till tomtindelning, biträda i ärenden rörande stadens planläggning, vårda kartor och handlingar som rör stadsplan, tomtindelning, avstyckning m m och även andra kartor och tillhörande handlingar. Vidare: på begäran av enskild upprätta tomtkarta i samband med bygglovsansökan, fastighetsrättsliga utredningar till grund för stadens markförvärv och stadsplaneförslag, gatumarksersättningar.

Upp

SF 18 april 1947 § 135:
SF beslutar att staden skall medverka i upprättande av regionplan för kommunerna i området. Regionplanen skulle bli fastställd först 1963.

SF 19 sep 1947 § 289:
Kronohäktet skall inte längre användas som fångvårdsanstalt varför SF beslutar verka för att marken kan användas för andra ändamål (den ägs av staten).

SF 19 sep 1947 § 291:
Antages ny stadsplan för Finnkajen, för bygge av ny busstation.

SF 21 nov 1947 § 344:
Framställning till länsstyrelsen om ny byggnadsordning för staden med anledning av Skönsmons förestående införlivning.

SF 19 mars 1948 § 98:
SF beslutar tillsätta en generalplanenämnd för att i enlighet med 1947 års byggnadslag planlägga stadens bebyggande genom upprättande av en generalplan. Det anses nödvändigt i o m Skönsmons införlivande.

SF 19 mars 1948 § 99:
Fastställs nya gatu-, kvarters- och parknamn för Skönsmon.

21 sep 1948:
Länsstyrelsens resolution ang bildande av regionplaneförbund och fastställande av förbundsordning för Sundsvall, Skön, Timrå, Njurunda, Alnö, Selånger, Sättna, Tuna, Attmar, Hässjö och Tynderö socknar. Förbundet skall ha sitt säte i Sundsvall.

(Kommunala förf sid 194).

SF 21 jan 1949 § 2:
Stadsplan för sydvästra delen av Skönsmon har fastställts av Kungl Maj:t.

SF 20 maj 1949 § 164:
Tillsätts en byggnadsinspektör vid BN.

SF 16 dec 1949 § 377:
Fastställs stadsplan för östra delen av Skönsmon. Därmed har stadsplaner fastställts för alla delar av Skönsmon.

SF 17 mars 1950 § 72:
Antas förslag till ny byggnadsordning för Sundsvall. Fastställd av länsstyrelsen 11 maj 1950 (Kommunala förf sid 182).

SF 23 okt 1953 § 263:
Anmäls att generalplan för staden upprättats 15 aug 1953.
[kompletterade det förslag till regionplan som förelåg men som fastställdes först 1963].

SF 22 april 1955 § 121:
Stadens myndigheter yttrar sig över upprättat förslag till regionplan.

SF 26 okt 1956 § 223:
SF beslutar anlägga gångbro över Selångerån vid Västra Allén.

SF 24 okt 1958 § 232:
Anslås 5 000 kr för utförande av demografisk utredning inom ramen för generalplanearbetet.

SFS 1959:612:
Ny byggnadsstadga. SF väljer alla ledamöter. BN skall ha stadsarkitekt. Om stadsingenjör är annat stadgat. Regionplan, generalplan, stadsplan, byggnadsplan, grundkarta. Generalplan, stadsplan och byggnadsplan skall beslutas av SF men kan även beslutas av BN; skall fastställas av länsstyrelsen.

SF 20 mars 1959 § 70:
SF antar för Sundsvalls stads del ny förbundsordnig för Sundsvallsortens regionplaneförbund.

SF 20 maj 1960 § 118 bil 82:
SF godkänner administrationskommitténs förslag till omorganisation av stadsarkitektkontoret.

SF 21 okt 1960 § 211:
Antas ny förbundsordning för Sundsvallsortens regionplaneförbund.

SF 16 juni 1961 § 142:
Kommittén för utredning av vissa frågor i samband med utarbetandet av nya stadsplaner för Skeppargatskvarteren och Västhagenområdet anmäler att man antagit arbetsnamnet Norrmalmskommittén och utsett Gunnar Abersten till ordförande och Sture Jansson till vice ordf.

SF 21 dec 1962 § 298:
Norrmalmskommittén får i tilläggsuppdrag att utreda ett eventuellt nytt stadsbiblioteks förläggande på Norrmalm.

SF 15 feb 1963 § 44:
Beslut om ändrad lydelse i förbundsordningen för Sundsvallsortens regionplaneförbund.

SF 17 maj 1963 § 151:
Beslut att organisera stadens arkitektväsende på två kontor, stadsarkitektkontor och stadsplanekontor. Under stadsarkitektkontoret finns sedan tidigare byggnadsinspektörerna. I det nya stadsplanekontoret tillsätts särskild planarkitekt. Uppgiften att upprätta "generalplan, stadsplan och annan bebyggelseplan" överförs från stadsarkitekten till planarkitekten. Antas instruktion för stadsarkitekten och stadsplanearkitekten.

SF 25 okt 1963 § 268:
Meddelas att Kungl Maj:t fastställt regionplan för Sundsvalls m fl kommuner. Planen hade dock publicerats redan 1953 varför man kan anta att den haft visst inflytande på den praktiska planeringen.

Upp

 

 

1963-1992 Planarkitekten

1965-01:
Kommunsammanläggningen förbättrar förutsättningen för generalplan. Samordnad revidering av existerande planer från Sundsvall och de inkorporerade kommunerna inleds. Sköns generalplan från 1950-talets början hade reviderat i början av 60-talet. I Selånger fanns en begränsad plan men för Alnö saknades plan. I Njurunda och Matfors var generalplanearbete inlett i början av 70-talet. (Albertson, B & Ödmann, E: Kommunal och industriell planering i Sundsvallsregionen 1950-1970. Byggforskningen, Rapport R67:1973).

SF 1965:
Påfallande stor frekvens av marktransaktioner i jämförelse med tidigare år.

SF 15 nov 1965 § 478:
I Nordlander svarar på interpellation om planering av fortsatt bostadsbyggande i kommunen:

Den hoplagda kommunens mark har under 1965 utökats med hjälp av betydande markförvärv - under jan-nov 1965 har kommunen inhandlat 4 miljoner kbm mark för bostads- och industriändamål. Detta sker för att trygga den långsiktiga planeringen och utvecklingen. F n utarbetas ett bostadsbyggnadsprogram för perioden 1966-1970. Rullande femårsprogram. En årlig bostadsproduktion på 1200 - 1300 lägenheter anses önskvärd och möjlig. Utbyggnaden begränsas dock av hur stor byggnadskvot staden tilldelas av statmakten. Staden har inte försuttit några möjligheter att få sin kvot utvidgad.

SF 21 feb 1966 § 55:
Anslås 25 000 kr för specialbearbetningar i samband med 1965 års FoB.

SF 21 feb 1966 § 73:
Överlämnas BN:s utredning om Stenstaden till SF, varvid SF uttalar att den bör beaktas vid fortsatt planering av Stenstaden.

SF 16 maj 1966 § 155:
Delegeras till BN att i SF:s ställe besluta om stadsplaner som ej är av principiell, kostnadskrävande eller tvistig natur.

SF 27 juni 1966 § 215:
SF godkänner BN:s åtgärd att inrätta ett arbetsutskott.

ST 19 sep 1966 § 284:
Antas för Sundsvalls del ny förbundsordning för Sundsvallsortens regionplaneförbund.

SF 31 okt 1966 § 336:
I motion till SF 20 dec 1965 har H Söderholm, Y Alström och E Boman efterlyst mer användande av konsulter inom stadsplane- och exploateringsarbete. DK svarar att konsulter redan anlitas i stor utsträckning och att man under alla förhållanden inte kan förlita sig på utomstående när det gäller en ständigt pågående verksamhet.

SF 9 jan 1967 § 14:
Väljs ledamöter i Medelpads kommunalförbund för distriktsarkitekt (under avveckling).

SF 17 april 1967 § 125 bil A 94:
SF beslutar om ny organisation för byggnadsnämndens förvaltning. Huvudargumenten för den personalförstärkning som omorganisationen leder till är att Sundsvall har en relativt sett lägre bemanning än jämförbara städer på denna sektor, att samhällsplaneringens omfång har ökat och att man inte vill vara alltför beroende av konsulter.

SF 17 feb 1969 § 48 bil A 41:
Fastställs organisation för byggnadsnämndens förvaltning.

STING förblir självständigt, dessutom finns en expedition och ett stadsbyggnadskontor med stadsplaneavdelning, bygglovavdelning och byggnadsinspektionsavdelning.

SF 28 april 1969 § 155:
Svar på interpellation om Konsumtionsföreningens förvärv av tomtmark i Gärdedalen m m, omfattande diskussion om huruvida jäv och favorisering förekommit.

1970:
Avlämnas 1970 års regionplaneförslag, som ersätter 1963 års.

SF 25 jan 1971 § 13:
Antas för Sundsvalls del förslag till ny förbundsordning för Sundsvallsortens regionplaneförbund.

SF 19 april 1971 § 128:
Anslås 25 000 kr för specialprogram i anslutning till 1970 års FoB.

KF 16 april 1973 § 118:
Roland Grafström och hans kommunistiska partigrupp hemställer om utredning om användning av magasinsbyggnaderna till annat än parkeringshus - möjligheterna att där skapa en levande och rörlig verksamhet som även kan pågå kvällstid bör undersökas. Lång debatt för och emot parkeringshus - luftmiljö och kulturvärden ställs mot parkeringsbehov och levande affärscentrum.

KF 21 jan 1974 § 8:
Antas nu förbundsordning för Sundsvallsortens regionplaneförbund.

KF 16 dec 1974 § 402:
Fastställs ny organisation för stadsingenjörskontoret.

KF 21 mars 1977 § 112:
Antas förslag till kommunöversikt för Sundsvalls kommun.

KF 17 okt 1983 § 330:
Beslut att inrätta ett planeringskontor under BN bestående av enheter för fysisk planering, naturvård, täkter, allmänna utredningar och central statistik.

KF 15 okt 1985 § 631:
1984 års översiktsplan för kommunen har varit ute på remiss. KF beslutar nu att planen skall kompletteras med åtskilliga uppgifter som föreslagits av remissinstanserna.

KF 15 dec 1986 § 522:
Fastställs ramorganisation för stadsingenjörskontoret m m samt uttalas, att kommunen ska verka för att den kommunala fastighetsregistreringsmyndighetens och fastighetsbildningsverksamhetens verksamhet på sikt skall omfatta hela kommunen.

KF 16 nov 1987 § 886:
Plan- och bygglagen har trätt i kraft 1 juli 1987.

 

 

1993- Stadsbyggnadsnämnden

KF 22 juni 1992 § 189:
Ersätter byggnadsnämnden fr o m 1993-01-01. Under den nya nämnder finns en förvaltning benämnd stadsbyggnadskontoret. Det består av gamla stadsbyggnadskontoret, gamla stadsingenjörskontoret samt delar av gamla gatukontoret och fastighetskontoret. Från kommunstyrelsens förvaltning övertas mark, exploatering och bostad.

Upp

 

 

Generalplanering - översiktsplanering

- - -1947 Byggnadsnämnden
1948-1986 Byggnadsnämnden samt
Generalplanenämnden 1948-1966
Sundsvallsortens regionplaneförbund 1948-
1983-1986 Planeringskontoret
1987- Kommunstyrelsen
Planinstitut: sammanfattning

 

- - -1986 Byggnadsnämnden

SFS 1947:390
Ny byggnadsstadga. BN skall ombesörja generalplan samt tillse att de olika planerna anpassas till regionplan, i samband med fastställelse av sådan. Generalplan får endast upprättas av tjänsteman med examen från teknisk högskolas avdelning för arkitektur eller lantmäteriexamen [dvs stadsark el stadsing].

 

 

Generalplanenämnden 1948-1966

SF 19 mars 1948 § 98:
SF beslutar tillsätta en generalplanenämnd för att i enlighet med 1947 års byggnadslag planlägga stadens bebyggande genom upprättande av en generalplan. Det anses nödvändigt i och med Skönsmons införlivande.

SF 23 okt 1953 § 263:
Anmäls att generalplan för staden upprättats 15 aug 1953.

[kompletterade det förslag till regionplan som förelåg men som fastställdes först 1963].

SF 24 okt 1958 § 232:
Anslås 5 000 kr för utförande av demografisk utredning inom ramen för generalplanearbetet.

SFS 1959:612
Ny byggnadsstadga. BN skall ha stadsarkitekt. Om stadsingenjör är annat stadgat. Generalplan skall beslutas av SF men kan även beslutas av BN; skall fastställas av länsstyrelsen.

SF 17 maj 1963 § 151:
Beslut att organisera stadens arkitektväsende på två kontor, stadsarkitektkontor och stadsplanekontor. Uppgiften att upprätta "generalplan, stadsplan och annan bebyggelseplan" överförs från stadsarkitekten till planarkitekten. Antas instruktion för stadsarkitekten och stadsplanearkitekten.

1965-01:
Kommunsammanläggningen förbättrar förutsättningen för generalplan. Samordnad revidering av existerande planer från Sundsvall och de inkorporerade kommunerna inleds. Sköns generalplan från 1950-talets början hade reviderat i början av 60-talet. I Selånger fanns en begränsad plan men för Alnö saknades plan. I Njurunda och Matfors var generalplanearbete inlett i början av 70-talet. (Albertson, B & Ödmann, E: Kommunal och industriell planering i Sundsvallsregionen 1950-1970. Byggforskningen, Rapport R67:1973).

Upp

 

 

Sundsvallsortens regionplaneförbund 1948-

21 sep 1948:
Länsstyrelsens resolution ang bildande av regionplaneförbund och fastställande av förbundsordning för Sundsvall, Skön, Timrå, Njurunda, Alnö, Selånger, Sättna, Tuna, Attmar, Hässjö och Tynderö socknar. Förbundet skall ha sitt säte i Sundsvall.

(Kommunala förf sid 194).

SF 22 april 1955 § 121:
Stadens myndigheter yttrar sig över upprättat förslag till regionplan.

SFS 1959:612
Ny byggnadsstadga. SF väljer alla ledamöter. BN skall ha stadsarkitekt. Om stadsingenjör är annat stadgat. Regionplan, generalplan, stadsplan, byggnadsplan, grundkarta. Generalplan, stadsplan och byggnadsplan skall beslutas av SF men kan även beslutas av BN; skall fastställas av länsstyrelsen.

SF 20 mars 1959 § 70:
SF antar för Sundsvalls stads del ny förbundsordnig för Sundsvallsortens regionplaneförbund.

SF 21 okt 1960 § 211:
Antas ny förbundsordning för Sundsvallsortens regionplaneförbund.

SF 15 feb 1963 § 44:
Beslut om ändrad lydelse i förbundsordningen för Sundsvallsortens regionplaneförbund.

SF 25 okt 1963 § 268:
Meddelas att Kungl Maj:t fastställt regionplan för Sundsvalls m fl kommuner. Planen hade dock publicerats redan 1953 varför man kan anta att den haft visst inflytande på den praktiska planeringen.

ST 19 sep 1966 § 284:
Antas för Sundsvalls del ny förbundsordning för Sundsvallsortens regionplaneförbund.

1970:
Avlämnas 1970 års regionplaneförslag, som ersätter 1963 års.

SF 25 jan 1971 § 13:
Antas för Sundsvalls del förslag till ny förbundsordning för Sundsvallsortens regionplaneförbund.

KF 21 jan 1974 § 8:
Antas ny förbundsordning för Sundsvallsortens regionplaneförbund.

KF 21 mars 1977 § 112:
Antas förslag till kommunöversikt för Sundsvalls kommun.

Upp

 

 

Planeringskontoret 1983-1986

KF 17 okt 1983 § 330:
Beslut att inrätta ett planeringskontor under BN bestående av enheter för fysisk planering, naturvård, täkter, allmänna utredningar och central statistik.

 

 

Kommunstyrelsen 1987-

KF 26 jan 1987 § 552:
Flyttas planeringskontoret från byggnadsnämnden till kommunstyrelsen. Kontoret skall dock även i fortsättningen handlägga ärenden förande allmän naturvård, täkter, reservat m m för byggnadsnämnden.

KF 15 okt 1985 § 631:
1984 års översiktsplan för kommunen har varit ute på remiss. KF beslutar nu att planen skall kompletteras med åtskilliga uppgifter som föreslagits av remissinstanserna.

KF 16 nov 1987 § 886:
Plan- och bygglagen har trätt i kraft 1 juli 1987.

KF 25 jan 1993 § 271
Svar på motion om att bilda ett naturreservat av Åsens naturskog. Beslutas att planeringschefen ska redovisa en naturvårdsprognos för kommunen.

 

Planinstitut: sammanfattning

Plan Tid för utarb Tillämpn period
Sundsvalls regionplan 1949-1953 1953-
  1964-1967 - -
  1967-1970 1970-
Sundsvalls generalplan 1949-1953 1953-1968
  1966-1968 1968-
Sköns generalplan 1949-1953 1953-1963
  1963 1963-1968
Selångers generalplan 1949-1962 1962-1968
Njurunda generalplan 1949-1954 1954-

 

Sundsvalls regionplan blev kritiserad därför att den ansågs alldeles för detaljerad. Den kostade pengar och var till föga nytta. Det allmänna omdömet är att regionplanen inte följdes men att däremot generalplanen fungerade starkt styrande vid beslut som rörde markanvändning m m. I början av 1970-talet karaktäriseras förhållandet mellan kommunledning och näringsliv som något formellt. Viss ömsesidig information i frågor som hade betydelse för samhällsplaneringen förekom, men ingendera parten var nöjd med sin motpart. Från kommunledningens sida var det också en uttalad linje att behandla industrin på samma sätt som alla andra intressenter; även om man insåg att industrin ibland måste särbehandlas av sysselsättningsskäl (Nordlander och Jansson).

Källa: (Albertson, B & Ödmann, E: Kommunal och industriell planering i Sundsvallsregionen 1950-1970. Byggforskningen, Rapport R67:1973).

Upp

 

Stadsvård

1863-1874 Drätselkammaren
1875-1992 Byggnadsnämnden, samt
Stadsvårdsnämnden 1927-1956
Sundsvalls museum 1954-
1993- Stadsbyggnadsnämnden

 

Stadsvårdsnämnden 1927-1947

SF 15 sep 1927 § 198:
Tillsätts en stadsvårdsnämnd (i motionen kallad skönhetsråd) och antages instruktion för denna. Av instruktionen framgår att nämnden tänktes få vidsträckta bevakande och rådgivande uppgifter i allt som rörde estetiska och kulturhistoriska frågor för staden - jfr det senare museet.

SF 18 nov 1929 § 260:
Stadsvårdsnämnden hemställer att SF beslutar om utredning och planering av parkområden inom malmarna, upprensning av diken osv.

SF 16 jan 1948 § 21:
SF beslutar sammanslå stadsvårdsnämnden med kommittén för uppgörande av förslag till kvarters-, park- och gatunamn. Ny instruktion 21 juni 1948.

SF 21 juni 1948 § 251:
Beslutas om instruktion för stadsvårdsnämnden (Kommunala förf sid 45).

SF 21 sep 1951 § 249:
SF uppmanar styrelser och nämnder att i god tid infordra stadsvårdsnämndens yttranden i stadsplanefrågor o dyl - efter nämndens hemställan härom till SF.

SF 19 mars 1954 § 84:
Erinras åter, denna gång från Erik Boman, att stadsvårdsnämnden systematiskt förbigås när det gäller byggnadsbeslut i staden.

SF 23 april 1954 § 112:
Carl Nordlander svarar att styrelser och nämnder icke har några skyldigheter att tillfråga stadsvårdsnämnden.

SF 21 april 1961:
Kommitté för utredning ang stadsplan för Skeppargats-kvarteren och Västhagenområdet.

SF 26 okt 1956 § 214:
Stadsvårdsnämnden entledigas eftersom SF anser att byggnadsnämnden har full kompetens för de frågor nämnden haft att befatta sig med. I diskussionen framhålls även betydelsen av att museets intendent bereds möjlighet att yttra sig.

Upp

 

 

Fastighetsbildning, fastighetsregister, lantmäteri

1863-1874 Magistraten/stadsbyggmästaren
1875-1992 Byggnadsnämnden
1875-1944 Stadsingenjören
1945-1992 Stadsingenjörskontoret
1993- Stadsbyggnadsnämnden

 

 

Kommunal mark- och exploateringsverksamhet

1863-1992 Drätselkammaren/Kommunstyrelsen
1863-1897 Odelade drätseln/Stadskamreren
Frågan om donationsjorden
Vapelskogen och andra stadsägda marker
Besiktningsnämnd för donationsjorden 1867
1898-1920 Arbetschefs- och vattenlednings-kontoret
Uppskattningsnämnden för jordvärdering 1920-
1921-1954 Byggnadskontoret
1955-1990 Fastighetskontoret
1991-1992 Kommunstyrelsens markförvaltning
1993- Stadsbyggnadsnämnden

Upp

 

1863-1992 Drätselkammaren/Kommunstyrelsen

-1863-1897 Odelade drätseln/Stadskamreren

 

Frågan om donationsjorden

Utöver nedanstående noteringar, se:

  • "Förlikta donationsjordsprocesser" m fl akter rörande donationsjorden i DK:s arkiv;
  • Utredning i fråga om ordnande af rättsförhållandet mellan Sundsvalls Stad, å ena, och innehafvarne af donerad stadsjord, å andra sidan... Sundsvall 1901 (Jur kand Dahlbäcks utredning);
  • af Sandeberg, Svante: Strödda blad ur Sundsvalls stads historia, I;
  • Ahnlund I sid 227 ff, 256 ff; II sid 15 ff, 123 ff; III sid 78 ff; V sid 1-69;
  • Hanaeus, Åke. 200 hantverksår i Sundsvall. Sundsvall 1963.
  • Feuk, Douglas: "Sundsvall, en ny Fågel Fenix, uppstånden ur askan";
  • Rösblad, I och Westling, M: "Om äganderätten till mark i gamla Sundsvall" (Stadsbyggnad 1877 nr 7-8); SOU 1962:9 Städernas särskilda rättigheter och skyldigheter i förhållande till staten;

Rösblad-Westling (sammanf):

Den mark som ursprungligen donerades till staden bestod av tomter = bebyggd mark inom stadsplanelagt område. Innehavaren erlade för dessa tomtören ca 1660 - 1863, samtidigt som staden hade att erlägga grundskatt för samma tomter till kronan.

kronolotter = uppodlade delar av de donerade hemmanen. Meningen var att dessa skulle indragas och sedan auktioneras ut till arrenden, men det skedde ej utan lotterna genomgick en successiv privatisering.

vretar = med eller utan tillstånd uppodlad utmark. Dessa betraktades tidigt som borgarnas självägande jord, men i slutet av 1800-talet inledde staden en process mot innehavarna.

SOU 1962:9
Städernas särskilda rättigheter och skyldigheter i förhållande till staten.

1955 års stadsutredning

Donationsjorden:

Allodiala donationer: fullständig äganderätt. Icke-allodiala donationer: besittnings- och nyttjanderätt. År 1789 avsade sig Kungl Maj:t all rätt att återta jorden. Icke-allodiala jordar hade dock inte överförts med äganderätt varför kronans tillstånd alltid måst föregå en försäljning av sådan mark från stadens sida. Vid 1913 års riksdag beslutades ett system som innebar att donationsjord utanför stadsplan som såldes skulle värderas av en nämnd bestående av tre personer; influtna försäljningsmedel skulle läggas i en fond som förvaltades av DK. Donationsjordutredningen (SOU 1956:7) har föreslagit att städerna tilldelas full äganderätt till all donationsjord och att dessa fonder fick överföras till allmän eller särskild investeringsfond. Omfattande statliga utredningar om städernas innehav av donationsjord har företagits av deliberationskommittén på 1720-talet, kommittén för undersökning av grunderna för städernas beskattning 1852, skatteregleringskommittén; material redovisas även i kammarkollegiets betänkande 1897 och donationsjordsutredningens betänkande. Av föreliggande utredning framgår att Sundsvall i början av 1960-talet har 464 ha donationsjord värd 4 360 000 kr och att donationsjordmedelsfondens behållning är 21 700 kr. Utredningen föreslår att staten överför all donationsjord till städerna med full äganderätt och full försäljningsrätt. Undantag görs för specialdonationerna, men Sundsvall har inga sådana. Utredningen stödjer också donationsjordsutredningens förslag om överföring av befintliga fondmedel.(45-74)

 

15 okt 1649:
Lagmansdom om Kummilsvedjan (Brev, res.. no 18)

16 juni 1778:
Kungl dom om rätt för stadens borgerskap att å Löruddsmarken njuta bete och vedbrand (Brev, res... no 4).

1827-1869:
Resolutioner om Brämön (Brev, res... no 5-11)

28 feb 1862:
Kungl brev om kronolotterna (Brev, res... no 12)

SF 15 jan 1863 § 11:
Efter motion av Herr Haij beslutar SF att låta DK svara för kontakter med och eventuella mål mot innehavare av stadens donationsjord.

DK 1867-1886:
Upplåtelser av ouppodlad utmark i Norra Stenhammaren och "under Norra Stadsberget" redovisas i DK:s ämnesordnade handlingar (FsII:1). Upplåtelserna har åtminstone efter 1870 skett efter förslag av "Besiktningsnämnden". Förteckningen omfattar ett 70-tal tomter men är sannolikt inte komplett eftersom af Sandeberg uppger att det totalt rörde sig om 225 tomter.

Upp

DK 5 april 1884 § 1:
Uppdras åt A Hård af Segerstad att föra stadens talan. Gäller:

1. Heffner o Co ang Heffnerska bjälkgropen; Rådhusrätten 10 maj 1886, hovrätten 27 april 1888, HD 10 dec 1889.

2. N Wikströms sterbhus ang Fagerdal;

3. Th R Thuresson ang vreten nr 103. Rådhr 28 april 1884, hovr 22 jan 1886, HD 7 juli 1887;

4. Rosenborgs AB ang vretarna 31-34. Rådhr 10 maj 1886, hovr 27 april 1888, HD 9 maj 1890;

5. Mons Trävaru AB ang vret 35-39 - se Rosenborgs AB.

DK 11 juni 1888 § 1:
Segerstad föreslår en "billig förlikning" med återstående donationsjordinnehavare.

Se Bilaga Litt A 11 juni 1888.

SF 18 juni 1888 § 3:
En jordförlikningskommitté tillsätts, under förutsättning att Svea Hovrätts för staden positiva dom mot bolagen (ovan) 27 april 1888 fastställs av Kungl Maj:t.

SF 15 juli 1889 § 5:
Uppdras åt DK att upprätta karta med beskrivning av s k självägande vretjordar med uppgift om ytinnehåll och ägare.

Se förteckning (odaterad) i DK:s ämnesordnade handlingar. Torde höra till detta ärende. Innefattar minst 225 vretar fördelade på 233 ägare, därav 7 bolag och 3 föreningar; alltsammans söder om ån med undantag av "Badhusparken". Vretarnas belägenhet är noga specificerad.

SF 12 sep 1889:
Förslag från jordförlikningskommittén remitteras till DK och BU.

SF 26 okt 1889 § 8:
Kommitténs utlåtande uppläsas. Bordläggs. Bil Litt H och J saknas. Se dock Kommunala handlingar 1891 sid 48 ff.

SF 16 nov 1889 § 2:
Återupptaget. Till Beredningsutskottet.

DK 10 dec 1889:
Dom i mål mot bolagen.

12 dec 1889:
Kungl Maj:ts dom i sak mot Heffner & Co (Brev, res.. no 13)

9 maj 1890:
Kungl Maj:ts dom i sak mot Rosenborgs AB och Mons trävaru AB (Brev, res.... No 14-16) samt Kungl brev om att stadens får avhända sig viss donationsjord (Brev, res.. no 17 - gäller även 1951, se Kommunala förf sid 208).

DK 14 maj 1890 § 2:
Bolagsrättegångarna ventileras.

SF 16 maj 1890 § 19:
DK vill avstå från att processa mot de övriga innehavarna. Hela frågan till Beredningsutskottet.

SF 16 juni 1890 § 14:
BU:s yttrande (bil Litt P). Våldsam kritik. Till DK.

SF 11 aug 1890 § 6:
DK:s yttrande över jordförlikningskommitténs förslag Litt E m m.. SF enas om ett förlikningsförslag. Se Kommunala handlingar 1891 sid 66 ff.

20 sep 1890:
34 vretägare inlämnar besvär mot förlikningsbeslutet till länsstyrelsen.

SF 18 okt 1890 § 7:
Skrivelse skall avgå till Kungl Maj:t för stadfästelse av beslut i jordfrågan. Innehåll: se referat nedan 29 nov 1893.

1891:
Förlikning uppnås ej. Se Kommunala handlingar 1891 sid 84 ff.

Magistratens och länsstyrelsens yttranden i Kommunala handlingar 1891 sid 88 ff.

Upp

SF 29 nov 1893 § 20:
Kungl brev 17/6 1893 till Kammarkollegium ang bl a den till Sundsvall donerade jorden föredras och läggs till handlingarna - se Kommunala handlingar 1893 s 113 ff: Besvarar SF:s skrivelse från 18 okt 1890. Kungl Maj:ts sammanfattning av SF:s skrivelse sammanfattas här: Den "självägande" jorden (vretjorden) har med tiden blivit självägande, men fångeshandlingar som skulle visa att marken förvärvats från staden saknas och staden kan enligt donationsurkunderna göra anspråk på marken ifråga. SF har lämnat bifall till väckande av åtal mot innehavarna, men inte med avsikt att beröva dem äganderätten utan endast "att åt staden hävda dess rätt till det donerade området, på det att staden skulle blifva i tillfälle att till skäligt pris lösa den jord, som behöfdes för gator och vägar". Staden anser sig också medansvarig till att jorden kommit i enskild ägo eftersom man under långa tider åsett detta utan att inskrida. Staden vill att innehavarnas äganderätt skall kunna garanteras,
"ty om denna icke finge lagfaras och intecknas vore möjligheten att använda densamma stängd inom gränser, hvilka skulle binda all företagsamhet".

SF:s förslag:

1) all jord som är avsedd till byggnadstomter enligt stadsplanen påsätts en avgäld i form av tomtören;

2) vretjord avsedd för gator som genom 1878 och 1889 års reglering intagits i stadsplanen söder och öster om järnvägen samt övrig vret jord som genom stadsplanens utvidgande skall användas till gator och vägar skall (om den ej redan är bebyggd eller staden erhållit gottgörelse) övertas av staden mot ersättning till ägaren för nödig och nyttig förbättring. Om ägaren ej är nöjd med ersättningen skall staden överta marken till det pris som åsätts av en särskild uppskattningsnämnd för jordvärdering. Vägrar jordägaren att ingå på dessa villkor skall staden anhängiggöra rättegång.

3) Om innehavare av övrig donationsjord erkänner dess egenskap av donationsjord och åtager sig att till staden erlägga årlig jordskatt skall staden verka för att innehavaren hädanefter får besitta jorden med lagfart och inteckningsrätt.

4) Tomtöre och jordskatt skall baseras på jordtaxeringen. Om sådan inte skett skall jorden värderas av en särskild uppskattningsnämnd för jordvärdering.

5) Jordägare skall inom 3 mån uttala huruvida de biträder förlikningen.

Kammarkollegium har förklarat sig ej kunna godkänna att donerad jord enl SF:s förslag övergår i enskild ägo och även Justitiekanslersämbetet avvisar förslaget. Kungl Maj:t avvisar därför förlikningsförslaget, men uppdrar samtidigt åt Kammarkollegium att utreda huruvida donerat jord kan upplåtas till enskild under full äganderätt.

SF 17 juli 1894 § 12:
Magistraten har till SF överlämnat Kammarkollegiets skrivelse 7 juni 1894 ang dispositionsrätten till städernas donationsjord för yttrande senast 1 juni 1895. Till DK för yttrande.

SF 18 april 1895 § 5:
DK:s förslag, som granskats av BU, godkännes som SF:s yttrande.

SF 3 maj 1901 § 2:
DK:s utredning och förslag betr ordnandet av rättsförhållandena mellan staden och innehavarna av donationsjord behandlas efter yttrande från BU. Det gällde att fatta beslut före 1902 p g a lagen om 20-årig hävd. Ur DK 17 april 1901 § 90: "Det gäller nämligen, å ena sidan, att bevara möjlighet för staden att reglera sin utveckling till fromma för sig själf och de enskilda samhällesmedlemmarne, å den andra, att vid realiserandet af detta syfte undvika att kränka den enskildes rätt eller att t o m ekonomiskt störta en hel klass af samhällets innevånare." DK:s förslag i huvuddrag: Tomter och byggnadskvarter inom det planlagda området skulle ej åtgärdas. Vretjord inom nuvarande stadsplan som är avsedd för gator och allmänna platser inlöses eller inbytes. Enskilt äga vretar och kronolotter utanför nuvarande stadsplan skall ej åtgärdas i den utsträckning de är bebyggda, i annat fall inlösas.

Reservationer förekom i både DK:s och BU:s yttranden. Frågan bordlades.

SF 8 maj 1901 (extramöte):
Vid detta möte remitteras frågan till magistraten.

SF 5 juni 1901 § 1:
Frågan åter i SF. SF beslöt i enlighet med DK:s förslag betr jord inom stadsplan. Betr enskilt ägd mark utom stadsplan följdes Engelstedts reservation, innebärande: att upprätta en stadsplan för området Bergsgatan-Västra Alléns fortsättning söderut-Södermalm-Östermalm, dock t v ej söka Kungl Maj:ts stadfästelse av denna, samt att förvärva mark från enskilda inom detta område. Om innehavare av sådan jord ej godvilligt gick med på uppgörelse skulle talan föras mot dessa med krav på att all deras utomplansmark tillföll staden utan ersättning. Dessa frågor skulle avgöras innan regeln om 20-årig hävd trädde i kraft.

SF 5 juni 1901 § 1:
Talan skall föras mot de som inte går med på inlösen i enlighet med förlikningsbeslutet.

SF 14 sep 1901 § 5:
DK:s förslag till reglering av ifrågavarande utomplansområde mellan Bergsgatan och Stenhammaren godkännes.

1903-1905:
Handlingar rörande 83 fall av förlikningar gjorda dessa år förvaras bland DK:s ämnesordnade handlingar. Innefattar jur kand Dahlbäcks inlagor.

SF 21 juni 1940 § 168:
Den till staden donerade jorden fick inte avyttras hur som helst. SF ombeds därför ibland yttra sig över framställningar från enskilda till Kungl Maj:t om godkännande i efterhand av fastighetsförvärv som inneburit, att donerad jord överförts från staden till enskild. Här gäller det trädgårdstomten litt 1 C (stg 149), som numera innehas av fru Edling.

SF 17 april 1964 § 102 bil A 61:
Staden uppbär numera för 80 tomter en total tomtöresavgift om 3 046 kr 91 öre. Tomtörena utgår för enskildas innehav av donationsjord och avgifterna kan därför inte slopas utan Kungl Maj:ts medgivande. SF beslutar att slopa avgifterna och underställa beslutet Kungl Maj:ts fastställelse.

SF 31 jan 1966 § 26 bil A 24:
Bemyndigas DK att träffa avtal med kammarkollegiet om donationsjordens överförande till staden med full äganderätt.

Detta sker med stöd av riksdagens beslut 1 dec 1964, baserat på prop 1964:157. Enl stadsingenjör Rösblads bilaga har donationsjorden kartlagts på åtta kartblad vilka arkiverats i byggnadsnämndens arkiv. Sammanställning lämnas i bilagan.

KF 27 sep 1971 § 307 bil 265:
Avvecklas "fonden för donationsjordköpeskillingar" och överförs till allmänna investeringsfonden.

Upp

 

Vapelskogen och andra stadsägda marker

15 sep 1812:
Utdrag ur Häradsrättens prot om gränsen mot Wapelskogen (Brev, res... no 19).

DK 15 jan 1878:
Efter motion i SF åtar sig af Sandeberg att utreda frågan på DK:s uppdrag. Yttrande på basis härav från DK i SF 15 sep 1880. Utförliga bilagor.

Äganderättsutredning av S Dahlbäck kring sekelskiftet, slutligt yttrande i SF 14 maj 1901.

SF 30 dec 1898 § 19:
DK bemyndigas att från herrar Arhusiander och Åslund inköpa deras andel av Heffnerska gropen - från lotsstugan till Vifstavarvs brädgård.

SF 15 april 1901 § 9:
Lörudden-fiskarna protesterar mot att Klosters AB, ägare av Galtström, har avverkat skog på Lörudden. DK:s jurist får uppdrag att föra stadens talan mot bolaget.

SF 14 aug 1901 § 16:
Frågan om Vapelskogens återvinnande till staden (ingick i mark som ursprungligen donerats till staden men ingick numera i Skön) remitteras till BU. SF 14 sep 1901 § 6: BU avstyrker DK:s förslag om att söka återvinna området som donationsjord och har i stället vänt sig till Sköns kommun och Skönsmons mcp med frågan om de har något emot att staden ansöker hos Kungl Maj:t om hela Skönsmons införlivande. Frågan bordlades. SF 23 sep 1901 § 2: Sköns kommunalstämma har beslutat att icke yttra sig. Diskussionen rörde ekonomiska för- och nackdelar med en införlivning av Skönsmon och huruvida det vore bättre att endast inköpa strandremsan. Frågan återförpassas till BU.

SF 15 okt 1901 § 7:
3-mannakommitté tillsätts för utredning och förhandling ang stadens förvärv av Vivstavarvs områden norr om stadsfjärden och söder om denna (Vindskärs udde). Betr Vapelskogen i övrigt beslöt SF att ej f n göra något försök att återvinna detta område såsom stadens donationsjord. Betr Skönsmons införlivande beslöt SF att ej agera. SF 18 nov 1901 § 16: Beslut att inköpa strand- och vattenområdet utanför skarpskyttelägret på Vindskärs udde av bolaget för 8 000 samt att avstå från eventuell rätt till av bolaget disponerat område norr om stadsfjärden.

SF 14 aug 1901 § 17:
Rörande gränsen mellan staden och Sköns socken. Enligt DK hade ca 150 tunnland jord längs stadens norra gräns mot Skön kommit i enskildas besittning. Det gällde: Igeltjärnstorpet, Cavallinska beteshagen, Marieberg m fl lägenheter inom den s k Kummilsvedjan samt Heffnerska brädgården. DK bemyndigas fortsätta processen om Cavallinska beteshagen. Övriga lotter uppdrogs till BU att utreda. Den 20-åriga hävden skulle bevakas. SF 18 nov 1901 § 17: DK bemyndigas att fortsätta förhandlingar med/process mot Cavallinska hagens innehavare; samt att ej göra försök att återvinna den övriga marken.

SF 10 feb 1902 § 4:
DK uppdras att förhandla med innehavarna av den s k Cawallinska hagen om nedläggning av rättegången. SF 15 mars 1902 § 10: uppgörelsen bekräftas. Innehavarna får behålla hagen och även fritt disponera skogen på hagen.

SF 15 mars 1902 § 6:
A W Nordling donerar delar av vretarna 87, 89, 90 och 93 enl Stagnells karta till staden.

SF 15 aug 1905 § 2:
Lörudden: Kammarkollegium har den 16 juni i skrivelse till länsstyrelsen meddelat att kollegiet uppdragit åt Kammaradvokatfiskalsämbetet att föra talan för att bevaka kronans rätt till Lörudden.

SF 17 feb 1908 § 29:
Ang inköp av Fridhem.

Upp

SF 2 maj 1910 § 72:
Ang förvärv från A Lörgren av lägenheterna Torpet och Jakobsdal.

SF 15 feb 1912 § 15:
Beslut om att inköpa den s k Cawallinska hagen.

SF 15 feb 1912 § 21:
Ang reglering av området öster om Tivoli.

SF 15 feb 1912 § 22:
Reglering av område norr om Villagatan.

SF 15 feb 1917 § 45:
Staden arrenderar ut ett område på Vindskärsvarv till Mohögs mekaniska verkstad för en tid av 50 år.

SF 15 aug 1924 § 178:
Staden köper Granön från Tynderö socken för erhållande av grustäkt.

SF 15 mars 1926 § 68:
Som svar på interpellation i frågan förklaras från DK att olovligt fiske vid Löran ej kunnat bevisas varför DK avstått från att föra talan. Diskuteras även väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställningar om markupplåtelse för en fiskehamn på Löran. DK är positiv till detta, men undersöker först om staden verkligen är ägare till området i fråga.

SF 19 aug 1926 § 166 (bil 232-240):
SF beslutar att anvisa 1000 kr till förvärv av ifrågavarande mark från Sunds AB samt att utan kostnad överlåta äganderätten till denna mark på Kungl Maj:t och Kronan.

SF 20 juni 1927 § 164:
Säljes del av de s k Mobergska vretarna till Skönsmons mcp.

SF 15 mars 1929 § 50:
På förfrågan från Kungl Kammarkollegium förklarar staden som sin mening att Bremön varken i ecklesiastiskt eller kommunalt hänseende tillhör Sundsvalls stad. Yttrandet baseras på p 3 i privilegiebrevet 15 april 1624 samt Kungl Maj:ts brev 1 juni 1827: staden har rätt till fiske vid Bremön, det fiskande borgerskapet har rätt till mulbete men i jordeboken uppförs ön såsom hörande till Njurunda socken.

SF 15 okt 1929 § 233:
Kungl Maj:t har genom utslag förklarat att fastigheterna Brämön 1 och 2 i både ecklesiastiskt och kommunalt hänseende tillhör Njurunda kommun.

SF 15 mars 1929 § 70:
Fredriksbergs-Haga gårdsägareförening ber SF ta under övervägande en inkorporering av Haga-området. Till DK.

SF 17 maj 1929 § 119:
Kungl Maj:t har avslagit framställningen p g a stadens bristande intresse.

SF 17 juni 1932 § 170:
SF upplåter mark till Kungl Lotsverket på en tid av 50 år på Granön för anläggande av fyr.

SF 22 nov 1932 § 277:
Mark inom det s k Vindskärsvarvsskiftet överlåts på Skönsmons mcp under förutsättning att befintlig skog tillfaller staden (gäller 3 000 kvm mark).

SF 21 dec 1933 § 279:
SF står fast vid den marköverlåtelse till Skönsmons mcp som den 16 dec 1898 gjordes av Sundsvalls Skeppsbyggeri AB. Municipet använder denna mark för kommunalhus och polisstation.

SF 16 april 1935 § 96:
Delar av Vindskärsvarvsskiftet (560 kvm) överlåts utan ersättning till Skönsmons mcp.

SF 15 dec 1939 § 307:
Staden beslutar sälja mark på Skönsmon till "Mons Tråd- och Spikverk".

SF 22 okt 1954 § 225 bil C 12:
Beslut om inrättande av fastighetskontor. Fastighetsförvaltningen omfattar jord, skogar, hus, tomter och annan egendom. I förvaltningen ingår även donationsjorden; hushållningsplaner för sådan jord skall antas av SF och fastställas av länsstyrelsen enligt § 75 kommunallagen. Andra uppgifter är ekonomiskt genomförande av stadsplan och tomtindelning, antagande av gatubyggnadskostnadsbestämmelser och åtgärder för sanering av äldre bebyggelse. Stöd för det senare är ändrade bestämmelser från 1 juli 1954 som medger expropriering av befintlig bebyggelse. När det gäller skogar var DK före 1949 underställd domänstyrelsen, därefter har DK att följa den nya skogsvårdslagen.

Upp

 

Besiktningsnämnd för donationsjorden 1867

SF 4 mars 1867 § 4:
Nämnd med uppgift att avge utlåtanden över till SF inkomna ansökningar om erhållande av byggnadstomter å stadens mark utses.

SF 17 nov 1868 § 15:
Nämnden bemyndigas att genom stadsbyggmästaren låta utstaka gator på den för bebyggande avsedda donationsjorden enl av KM fastställd plan.

 

Uppskattningsnämnden för jordvärdetaxering 1920

SF 20 sep 1920 § 295:
SF tillsätter Uppskattningsnämnd för jordvärdtaxering.

Upp

 

1955-1990 Fastighetskontoret

SF 22 okt 1954 § 225 bil C 12:
Beslut om inrättande av fastighetskontor under DK, fastställande av reglemente för detta, inrättande av befattning som fastighetschef och fastighetsbokhållare samt ändring av DK:s byggnadsingenjör till fastighetsingenjör - allt i enlighet med administrationskommitténs förslag.

Fastighetsförvaltningen omfattar jord, skogar, hus, tomter och annan egendom. I förvaltningen ingår även donationsjorden; hushållningsplaner för sådan jord skall antas av SF och fastställas av länsstyrelsen enligt § 75 kommunallagen. Andra uppgifter är ekonomiskt genomförande av stadsplan och tomtindelning, antagande av gatubyggnadskostnadsbestämmelser och åtgärder för sanering av äldre bebyggelse. Stöd för det senare är ändrade bestämmelser från 1 juli 1954 som medger expropriering av befintlig bebyggelse. När det gäller skogar var DK före 1949 underställd domänstyrelsen, därefter har DK att följa den nya skogsvårdslagen.

SF 20 maj 1967 § 189 bil 152:
Fastställs ny organisation för fastighetskontoret. Består före och efter omorganisationen av mark- och exploateringssektion, bostadslånesektion, förvaltningsavdelning och underhållssektion.

KF 26 april 1982 § 933:
Inrättas en fastighetsnämnd för byggande och förvaltning av kommunens fastigheter. Centrala byggnadskommittén upphör, husbyggnadskontoret överförs till den nya nämndens förvaltningsorganisation. Till denna förs även det gamla fastighetskontorets förvaltningsavdelning och underhållssektion.

Inom KS kvarstår ett bantat fastighetskontor för mark- och exploateringsfrågor och bostadslånefrågor.

KF 23 feb 1987 § 584:
Fastställs ny organisation för fastighetskontoret. Kontorets mark- och exploateringsavdelningar sammanslås till en gemensam avdelning.

KF ????:
Fastighetskontoret upplöses, verksamheterna fördelas på enheterna KS-mark och KS-bostadslån.

Upp

 

1991-1992 Kommunstyrelsens markförvaltning

Inga anteckningar.

 

1993- Stadsbyggnadsnämnden

KF 22 juni 1992 § 189:
Verksamheterna inom enheterna KS-mark och KS-bostad skall fr o m 1993 ingå i den nya stadsbyggnadsnämnden.

LITTERATUR

Eriksson & Höglund, H.:
Efter branden, 90-talets arkitektur i Sundsvall och Umeå. 1968.

Hanaeus, Åke:
Sundsvall, stad i centrum. Södertälje 1974.

Höglund, H:
Hus och människor. En vandring genom sekelskiftets Sundsvall. Sundsvall 1979.

Paulsson, Greger:
Svensk stad III (Hansen B). Sthlm 1953.

Upp

 

Anvisningar och källor

 Förkortningar | Hänvisningar | Innehåll

Sundsvalls historieregister utarbetades av undertecknad år 1992, som källa för arbetet med Sundsvalls historia.

I databasen finns anteckningar som rör kommunens samtliga verksamhetsområden samt, i mindre omfattning, verksamheter i Sundsvall som bedrivits av landstinget, länsstyrelsen och enskilda organisationer. Anteckningarna baseras på uppgifter som hämtats ur stadsfullmäktiges protokoll och handlingar samt andra källor i den mån de bearbetas. Anteckningarna är inom varje rubrik strikt kronologiska.

Hittills har i huvudsak följande källor inarbetats:

  • Stadsfullmäktiges protokoll 1863-1973
  • Spridda delar av nämnders och styrelsers protokoll
  • Kungliga brev och kommunala författningar 1863-1973
  • Lagar av betydelse (SFS)

Referat av statliga betänkanden (SOU) av betydelse 1900-1973 samt spridda anteckningar ur allmän litteratur.

Materialet utgör ett urval ur ett mycket omfattande källmaterial. Principerna för urvalet är att alla uppgifter som är av betydelse för kännedomen om kommunens arbetsuppgifter och organisation genom tiderna har tagits med - dvs relaterats eller försetts med hänvisning till preciserad källa.

Hänvisningar
Hänvisningar till stadsfullmäktiges/kommunfullmäktiges bilagor avser den tryckta serien "Sundsvalls stads kommunala handlingar". "A" utgör där bilagor till fullmäktiges protokoll, "B" är själva protokollen och "C" är vissa andra handlingar som legat till grund för fullmäktiges beslut. Den tryckta serien förvaras i kommunarkivet och på stadsbiblioteket.

Ifråga om kungliga brev, reglementen, instruktioner och stadgor hänvisas genomgående till de olika utgåvorna av kommunens författningssamling. Dessa är i tur och ordning:

Titel

Hänvisning här:

Kommunala stadgar samt andra handlingar rörande Sundsvalls stad, samlade och utgivna av Svante af Sandeberg. I-III 1874-77

"Kommunala st... No.."

Kongl bref, resolutioner, ordningar. Utgivna av Svante af Sandeberg 1892

"Brev, res... No.."

Kommunal författningssamling för Sundsvalls stad utgivna av E Ödlund 1912

"Ödlund No.."

Sundsvalls stad. Kommunala författningar t o m 1951.

"Kommunala förf sid.."

Förkortningar

BN  = Byggnadsnämnden
BS =  Brandstyrelsen
CBK = Centrala byggnadskommittén
DK =  Drätselkammaren
FN =  Fritidsnämnden
FOLK= Folkskolestyrelsen
FVS = Fattigvårdsstyrelsen
HS =  Hamnstyrelsen
HVN = Hälsovårdsnämnden
KF =  Kommunfullmäktige
KN =  Kulturnämnden
KS =  Kommunstyrelsen
SF =  Stadsfullmäktige
SMLD = Sammanläggningsdelegerade
SoC = Sociala centralnämnden
SOC = Socialnämnden
Ss =  Skolstyrelsen
TN  = Tekniska nämnden

Tom Sahlén
Arkivchef